Andra meningen
Vilken är den, om första meningen i berättelsen är denna?
Under de senaste 12 åren har jag blivit lämnad av tre män som jag har velat leva med.
En fullt rimlig andra mening är: Den enda gemensamma nämnaren är jag.
Den skulle kunna leda till en berättelse om självanklagelser, terapi och nya insikter. Men jag tror inte att den berättelsen är min. Den skulle också kunna leda till en annan slags berättelse, om otrohet och olika slags svek, för att landa i bitterhet. Men det känns inte heller som min berättelse.
En möjlig andramening är förstås: Men mitt goda humör, min självdistans och min humor gör att jag tar dagen som den kommer och är full av förväntan inför framtiden. Backspegeln är mindre än framrutan, och det finns ett skäl för det!!!!
Hm, inte riktigt jag.
En andramening som jag hoppas kunna formulera någon dag är: Men jag vågar ändå tro på att jag någon gång ska få leva i en långvarig kärleksrelation.
Hur kommer jag dit, hur hittar jag det där hoppet?
En annan mening som vore önskvärd att kunna formulera är: Det är ok för mig att leva mitt liv utan en långvarig kärleksrelation, mitt liv är fullgott utan det.
Hur kommer man dit då, förutom av sig själv vid hög ålder kanske? Är någon annan där och kan berätta?
Tills vidare får jag välja den här: Jag hoppas att det handlar om otur och att turen vänder snart.
skriven
gud vad fint du skriver. hoppas du kommer må bra oavsett förutsättningar i livet.