Dagen då allt började
Den dagen jag bestämde mig för att jag måste skaffa mig en älskare regnade det och min vita Volvo kombi från -89 hade precis lagt av för gott mitt i en vägkorsning. Jag fattade inte beslutet om en älskare direkt. Först måste två förvånade barn flyttas ur bilen. Sen måste bilen knuffas bort från korsningen. Barnens pappor fick ringas upp och kom och skjutsade dem till sina respektive aktiviteter med sina mycket nyare bilar.
Själv gick jag hem, blöt och kall, frös ända in i märgen trots att det var försommar. Ringde bilskroten som lovade att komma och hämta vraket inom någon av de närmaste dagarna. Slängde av mig alla kläder och ställde mig i en varm dusch. Skruvade upp SR Metropol på högsta volym och hoppade omkring i en slags krigsdans inne i duschen. Lika mycket upprymd som frustrerad. Tänkte på mina år med en mycket äldre man, pappa till yngsta sonen. Tänkte på alla år utan sex, utan närhet, med en massa besvikelser och slitage. Kände att jag inte ville vara en vit Volvo kombi från -89, inte riktigt än.
Jag klev i en morgonrock, målade naglarna och registrerade mig sedan på en sajt för tillfälliga sex-träffar på nätet. Många gifta män fanns där, men jag kände att jag inte orkade bry mig. Det fick vara deras ansvar. Men sen blev jag kontaktad av A, som också var singel. Det kändes som ett bättre val än en gift man, jag hade ingen önskan om att såra någon tredje part.
Vi stämde träff. Vi hade sex. Det var helt underbart. Det skulle bara vara en gång, men det blev snabbt 2, 3, 20... Det gick så snabbt, så lätt, och kändes så självklart. Ganska snart utvecklades det till kärlek. Jag tänkte att det var för bra för att vara sant, och det var det ju också...