Värdet
Två mycket vanliga saker som mina vänner säger till mig är: Han är inte värd dig, inte värd att du tänker så mycket på honom!
Och: Du är värd något mycket bättre!
Jag förstår att de vill utrycka uppskattning och tröst, och jag är tacksam för det, tacksam för att mina fina vänner bryr sig om mig. Men, det är två så meningslösa meningar trots allt.
Vem är egentligen värd något, och i vems ögon? Han var väldigt värdefull för mig, så han var och är visst värd mig. Han är fortfarande värd kärlek, och jag skulle älska honom om jag bara fick. Han är också värd något för tre barn och en sambo, en sambo som tyckte att han var värd så mycket att hon bad honom komma tillbaka. Han var tvungen att välja mellan två liv, och han valde det som han kände bäst till och redan hade valt en gång tidigare. I detta val sårade han mig våldsamt, men det gör honom inte mindre värdefull. Tvärtom, det jag sörjer är ju just att jag förlorat någon som var väldigt värdefull för mig. Sen önskar jag förstås att han hade valt mig, och jag tycker också att hans sätt att avsluta vår relation var feg. Men vem gör egentligen slut på ett bra sätt?
Och jag, vad är det som säger att jag är värd något mycket bättre? Vem kan egentligen uttala sig om det? Och om jag nu är det, vad är den insikten värd om det inte finns någon som ser värdet? Att vara ett värdefullt smycke som ligger ensamt kvar på en sammetskudde är inte vad jag strävar efter. Hellre i så fall mindre värd men använd.